Till slut tar tålamodet slut. Vi sover inte bra; du sover inte bra. Din pappa fick en idé: vi gör om hobbyrummet till ditt rum. Där sov du — heeela natten. Det var helt otroligt. Vi hörde dig hosta till några gånger med jämna mellanrum, men inga skrik.
Klockan ringde 5.30 i morse. Jag blev orolig och hämtade dig. Du låg fortfarande och sov; blev alldeles yrvaken när jag plockade upp dig i min famn. Du var så glad och gav mig ditt finaste leende. Vi burrade ner oss bredvid pappa och somnade om.
Detta var första natten i skilda rum. Som jag saknade dig i morse.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar